Smörgås i 1:a klass

I slutet på september 1974 var jag på väg till Skåne, närmare bestämt till SJ-skolan i Klippan.

Som SJ-anställd och stadd på tjänsteresa var jag försedd med en biljett som gav mej rätten att färdas i 1:a klass. Tåget, kallat Ådalen,
gick från Mellansel vid ettiden, för att sedan fortsätta Ostkustbanan söderut via Långsele.
I Gävle byttes sedan till sovtåg mot Skåneland.

Då jag steg på tåget i Mellansel fanns det bara två platser lediga i 1:a klasskupén. Båda i skinnfåtöljer vid ett vackert runt bord. Den ena platsen var ju min och den andra upptogs av en man som klev på tåget strax efter mej. Han tillhörde den sortens resenärer som alltid har en massa ”viktigt” arbete att utföra så fort tåget börjar rulla, så innan vi nått Skorped var bordet pinfullt med papper. Själv hade jag väl några tidningar att bläddra i och tåget rullade söderut med god fart.

Gunhild hade ju skickat med en påse med några smörgåsar och en kaffetermos och jag började känna mej sugen på en kaffetår, så i närheten av Härnösand tog jag fram bagen och plockade fram smörgåsarna och termosen. Jag öppnade paketet och tog fram en smörgås. En dubbel spisbrödsmörgås med ost! Sedan jag fyllt en mugg med termoskaffe, tog jag en tugga av smörgåsen. Jag tyckte att den kändes aningen seg, men den hade ju legat i en plastpåse hela eftermiddan så vad kunde jag förvänta mej. Jag tuggade friskt på, men nu tyckte jag att det kändes som om tuggan växte i munnen. Jag märkte nu att min medresenär på andra sidan bordet uppmärksamt iakttog mitt tuggarbete. Jag tyckte nu att smörgåsen förlorat all sin goda smak och bestämde mej för att på något sätt göra mej av med det som en stund tidigare varit en läcker ostmacka. Det var bagen som blev min räddning. I bagen kunde jag parkera mitt ovälkomna muninnehåll. Med huvudet i bagen kunde jag lätt konstatera att det jag trott vara ost var en bit smörgåspapper, dubbelvikt!

Avslutningsvis. Det här smörgåsäventyret uppfattade jag som ytterst pinsamt. Så pinsamt att jag i princip tillbringade resten av resan i vagnens korridor. Smörgåsarna som återstod blev fågelföda i Klippan, och när jag efter denna händelse någon gång åkt tåg, har jag enbart nyttjat 2:a klass.