Ingen rök utan eld

För 617 dagar tillbaka, på min 68:e födelsedag, bestämde jag mej för att sluta röka.

Jag tänkte börja lite försiktigt genom att, som man säger, trappa ner. Det gick mot förmodan mycket bättre än jag hoppats, men trots att jag nu varit rökfri så länge, finns tobakssuget fortfarande där. Förmiddagar och sena kvällar är av ännu okänd anledning värst.

Det är således inte lika lätt att sluta röka som det var att börja! Jag tänker på de där sommardagarna i början på femtiotalet då allihop startade. Pengar var inte problemet. Jag hade ju mitt springpojksjobb på Strandbergs och fick där dricks så att det räckte till flera cigarettpaket i veckan. Frågan var vem av de två kioskerna vi skulle välja när vi skulle försöka köpa rökverket. ”Vi går till Abramsons,” sa Tommy. ”Vi köper en liten ask ”Boy” och så säger vi att det är min morsa som ska ha dom.” Cigaretterna kostade 11 öre styck och såldes både ”lösa” och i paket.
Sagt och gjort. Det gick hur bra som helst och en kvart senare satt vi i solen uppe på Åsberget, med våra nyss tända cigaretter. Jag hade valt mej en bergskreva bevuxen med blåbärsris och låg där och blossade för full maskin, men när jag efter några minuter kände för att resa mej upp, ja då snurrade hela berget omkring mej. Efter ytterligare några dagar och cigaretter till var både Tommy och jag fullfjädrade rökare och har så varit sedan dess.

Jag har nu insett nu att det handlar om att skaka av mej min gamla identitet som Sune med pipan i mun och ”Greve Hamilton” i bakfickan. Sedan gäller det att hålla sej sysselsatt! Både fysiskt och mentalt. Jag måste erkänna att jag aldrig varit så mycket för fysisk motion. Ja, frånsett tre dagliga promenader med hunden förstås. Jag är ju pensionär sedan 1999, och då mitt jobb vid SJ och sedan Banverket var både tungt och ansträngande, var det väl vila som gällde efter arbetsdagens slut och inte motion. Motionerandet startade i och med att vi skaffade hunden, Mischa, idag drygt 10 år gammal, och då måste man ju ut oavsett väder. Den mentala motionen får jag genom att läsa och lösa korsord. Under den vinter som gick läste jag till exempel Stig Larssons Millenniumserie. Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes. Stark läsning som inte bidrog till att öka röksuget.